Sveriges trespråkige författare

Bengt Pohjanen är född 26.6.1944 i Kassa, som egentligen inte ligger i Pajala, utan i yttersta kanten av Sverige, vid finska gränsen. Han har studerat vid Uppsala och Stockholms universitet. Teol. kand. och filosofie doktor, lektor vid Stockholms universitet 1981-83. För sitt författarskap har Bengt Pohjanen blivit hedersdoktor vid Uleåborgs universitet, fått Ivar Lo – pris och Dan Andersson Sällskapets litteraturpris.
Bengt Pohjanen bor i Överkalix i Norrbotten, är fri författare och skriver på tre språk.

Författarskolan i Kassa

Bengt Pohjanens farfar, Leo, var tullman som bytte sida och blev smugglare. Han var också en makalös berättare och Bengt Pohjanen fick många berättelser med sig från den hösten och vintern han bodde med sin färgstarke farfar. Bengts mamma var en god skribent. Hon hade ingen utbildning men är en naturbegåvning. Hon skrev en uppsats på beställning av Sten Bergman som var lärare i Kassa när Bengt gick i sjätte klass. Uppsatsen var så bra att den lästes högt i klassen. Denne skåning fick för övrigt avgörande betydelse för den blivande författaren. Utan dennes direkta påverkan skulle Bengt Pohjanen inte ha fortsatt sina studier

Harry Martinson i Haparanda

Bengt Pohjanen fortsatte sina studier på gymnasiet i Haparanda. Året var 1961. Han gick latinlinjens helklassiska gren och mötte litteraturen genom Harry Martinson. I Nässlorna blomma kunde han identifiera sig med ”lillhjonet”, pojken från enkla förhållanden. Men det var mötet med Verklighet till döds som förändrade hans liv. Bengt berättar ofta vid författaraftnar om detta svindlande ögonblick när han läste om Pasternaks drömmande ögon, om mötet i Hedenäsets kyrka i Tornedalen. Harry Martinson gjorde honom till författare. Som gymnasist kunde läsa sånger ur Aniara utantill.

Debut 1970

Han debuterade 1970 med en essä i boken Idealism Materialism. Därefter i Vår Lösen , Grupp -74, Bonniers Litterära Magasin 1976. Romanen Och fiskarna svarar Guds frid utkom 1979. Romanen är berättelsen om en tvåspråkig studierektor med ”köpesnamnet” Polemalm. Berättelsen är galghumoristisk med mörk botten.

Tornedalen

Bengt Pohjanen har i sina böcker berättat om Tornedalen. Den Augustnominerade romanen Land i lågor (1992) är en berättelse om hur de forna vapenbröderna Heinz och Kaspo tvingas slåss mot varandra under slaget om gården Unhola som brinner ner.

Smuggel

I romanen Kasaland (1984) möter vi hästsmugglare och tullmän i en märklig långdans kring ett menedsmål. Bengt Pohjanen brukar säga att han själv i sitt författarskap smugglar tankar över den politiska korrekthetens gräns.

I Eyvind Johnsons spår på Eyvind Johnsondagen

Religion

Ropandes röst (1981) och Dagning;röd! (1998) gestaltar och beskriver religiösa rörelser och ledande gestalter i Tornedalen.

Våld och brott i vår tid

Bengt Pohjanen har skrivit om våld och brott. Silvertorpeden (1992) är en roman som under 90-talet blivit kusligt aktuell.

Ungdomsböcker

Lugern (1987) är Bengt Pohjanens första ungdomsbok. Det kalla kriget är temat i den. Övriga ungdomsböcker: se bibliografin!

”Känd från TV”

Bengt Pohjanen har medverkat i oräkneliga TV- och radioprogram. Flera författarporträtt har visats på TV i norden. Han var en av de 7 pojkarna för något år sedan. Dokumentären om hans uppsättning av Bröderna Karamazov visades 1 januari 1999.

Krönikör-debattör-filosof

Bengt Pohjanen har skrivit i alla litterära genrer, han har också översatt prosa och lyrik. Inte minst har han varit en aktiv debattör och krönikör i DN, NSD, Lapin Kansa och Kaleva. Han har medverkat i SvD och Norrbottens-Kuriren

Dramatiker

Bengt Pohjanen är också en trespråkig dramatiker. Hans pjäser har spelats två gånger på Bonner Biennalen i Tyskland, hans radiopjäs Ikonmålaren har tävlat om Prix Italia. Han har också haft den ovanliga äran att få sin pjäs Dagning röd bombhotad 1993. Pjäsen regisserades av Peter Oskarson och var en vacker föreställning om korpelarörelsen.

Länsförfattare och Barentsansvarig

Bengt Pohjanen har under åren 2000-2004 varit länsförfattare i Norrbotten. Han också har byggt upp verksamheten vid Barents Literature Centre i Överkalix.

På finska

Bengt Pohjanen har skrivit fyra romaner och en diktsamling på finska.

Meänkielis ”vanhiin”

Bengt Pohjanen är Meänkielis ”vanhiin”, förälder. Han har skrivit den första romanen någonsin på meänkieli, Lyykeri (1985). Med Kuutot (1987) lades grunden för Tornedalsteaterns meänkielispråkiga utveckling. Kuutot gav Tornetalsteatern en stabil ekonomisk grund att bygga vidare på. Pjäsen sågs av 5000 personer, ett publikrekord som står sig än i dag. Kuutot var den första pjäsen som var skriven och framfördes helt på meänkieli.

Bengt Pohjanen har startat Meän Akateemi och bildat en språknämnd som arbetat i drygt tio år. Bengt Pohjanen startade också förlaget Kaamos som senare övertogs av STR-T och fortfarande drivs. Barents Publisher har han också startat. Förlaget publicerar böcker på flera språk.

Bengt Pohjanen och Matti Kenttä har varit normgivande för språket i de utgivna böckerna. De har också skrivit en språklära, Meänkielen Kramatiikki. Den blev så småningom en uppskattad pedagogisk radiopjäs i dramatiserad form av Bengt Pohjanen.

Tillsammans med fil.lic. Eeva Muli har Bengt Pohjanen skrivit grammatiken Meänkieli – rätt och lätt. Den utkom 2005.

________________________________________________________________________________________________________

Källor: Nationalencyklopedien, Lexikon 2000, Litteraturhandboken, Vem är det, Varför jag blev författare, Författaren själv, Bra Böckers lexikon 1987 m f l